En riktig gråmulen dag:(
Idag är det lördag.....
tre dagar sen Ola förolyckades...
Var i skolan igår och träffade hela klassen, alla var där utom Morgan som var i Thailand och Sabina som åkt hem till Skåne några dagar tidigare...
Våra lärare ringde ju runt till alla i klassen senare under dagen som olyckan hände för de ville höra hur vi hade det och se till att det fanns någon hemma hos oss då. Väldigt bra gjort, fanns nog med i deras krisplan kan jag tänka mej och det fungerade fint. Då bestämdes det att alla som ville skulle träffas på fredagen till en minnesstund för våran Ola och det blev en helt underbar uppsluppning av nästan hela klassen.
Även Lizette orkade att komma för det är henne vi alla var mest oroliga över, då Erik trots allt kommit dagen innan och väldigt sakligt berättat om hur han upplevde allt och berättade hur det går för honom just nu. Men ingen hade fått tag i lizette mer än jag och Erik och då sa hon att det går väldigt upp och ner hela tiden men hon skulle försöka att komma under fredagen.
Så som tur var orkade hon komma och när alla fick se henne så tror jag att alla drog en lättnades suck och det oroliga upphörde. Även för henne borde det vara en lättnad att hon bara kom in i klassrummet och satte sig på en plats och bara fick vara. man tittade på henne och hon tittade tillbaka, det behövdes inte mera utan efter ett tag slappnade hon av och kunde känna sig ett med klassen!!!
Det känndes skönt för alla, hon hade med sig sin sambo Robin som stöd under hela dagen och det var väldigt bra, än en gång så berättades det för alla som inte var där i trosdags om hur olyckan gick till, vad som gjordes, att olas kompis kom till skolan och berättade om hur det gått till på sjukhuset, vad som kommer göras med Ola på rättsmedicinska i linköping, och om hur skolan klarade sin uppgift. Skolan har fått oerhört mycket beröm för sina insatser i denna olycka, allt fungerade som det skulle och både räddningspersonal, polis och brandkår kunde inte ha gjort bättre själv, så det känns nog bra för alla att höra, alla insatres gjordes som kunde göras även om utgången blev oerhört tragisk.
Efter ett tag så åkte alla hem, uttmattade men med en lugn känsla och ett oerhört starkt band som klass att det här ska vi klara av tillsammans.
På måndag drar skolan igång som vanligt, för att alla ska kunna återgå till en någorlunda fungerande vardag, men själv är jag ute på praktik en vecka till och det är jag glad för, då får man lite mera distans till allt som hänt och man känner sig starkare inför sina klasskamrater.
Blev inte gjort speciellt mera den dagen, gjorde lite våfflor till kvällsmat, och idag lördag ska vi följa med till Märta och Patriks hus och se hur det ser ut där, även Isac ska få nya fotbollsskor då han givetvis har vuxit ut sina igen!!!!!
Hoppas ni alla får en trevlit lördag och söndag..
tre dagar sen Ola förolyckades...
Var i skolan igår och träffade hela klassen, alla var där utom Morgan som var i Thailand och Sabina som åkt hem till Skåne några dagar tidigare...
Våra lärare ringde ju runt till alla i klassen senare under dagen som olyckan hände för de ville höra hur vi hade det och se till att det fanns någon hemma hos oss då. Väldigt bra gjort, fanns nog med i deras krisplan kan jag tänka mej och det fungerade fint. Då bestämdes det att alla som ville skulle träffas på fredagen till en minnesstund för våran Ola och det blev en helt underbar uppsluppning av nästan hela klassen.
Även Lizette orkade att komma för det är henne vi alla var mest oroliga över, då Erik trots allt kommit dagen innan och väldigt sakligt berättat om hur han upplevde allt och berättade hur det går för honom just nu. Men ingen hade fått tag i lizette mer än jag och Erik och då sa hon att det går väldigt upp och ner hela tiden men hon skulle försöka att komma under fredagen.
Så som tur var orkade hon komma och när alla fick se henne så tror jag att alla drog en lättnades suck och det oroliga upphörde. Även för henne borde det vara en lättnad att hon bara kom in i klassrummet och satte sig på en plats och bara fick vara. man tittade på henne och hon tittade tillbaka, det behövdes inte mera utan efter ett tag slappnade hon av och kunde känna sig ett med klassen!!!
Det känndes skönt för alla, hon hade med sig sin sambo Robin som stöd under hela dagen och det var väldigt bra, än en gång så berättades det för alla som inte var där i trosdags om hur olyckan gick till, vad som gjordes, att olas kompis kom till skolan och berättade om hur det gått till på sjukhuset, vad som kommer göras med Ola på rättsmedicinska i linköping, och om hur skolan klarade sin uppgift. Skolan har fått oerhört mycket beröm för sina insatser i denna olycka, allt fungerade som det skulle och både räddningspersonal, polis och brandkår kunde inte ha gjort bättre själv, så det känns nog bra för alla att höra, alla insatres gjordes som kunde göras även om utgången blev oerhört tragisk.
Efter ett tag så åkte alla hem, uttmattade men med en lugn känsla och ett oerhört starkt band som klass att det här ska vi klara av tillsammans.
På måndag drar skolan igång som vanligt, för att alla ska kunna återgå till en någorlunda fungerande vardag, men själv är jag ute på praktik en vecka till och det är jag glad för, då får man lite mera distans till allt som hänt och man känner sig starkare inför sina klasskamrater.
Blev inte gjort speciellt mera den dagen, gjorde lite våfflor till kvällsmat, och idag lördag ska vi följa med till Märta och Patriks hus och se hur det ser ut där, även Isac ska få nya fotbollsskor då han givetvis har vuxit ut sina igen!!!!!
Hoppas ni alla får en trevlit lördag och söndag..
Kommentarer
Trackback
